Jag håller på att förvandlas till en sur lapptant. Ingen vill sätta upp sura lappar (utom möjligtvis de som gjort det till en livsstil). Ingen vill vara en surtant. Men surtanter finns faktiskt av en anledning (att det inte finns några surgubbar beror på att gubbar styr världen och gubbar har bestämt att gubbar får gnälla utan att det kallas för gnäll (så har djuren betett sig ända sedan stenåldern, om någon undrade över de vetenskapliga argumenten)).
Men ibland behövs lappar. Till exempel när man bor i ett kollektiv som är utrustat med en diskmaskin som inte tömmer sig själv. Och diskbänken blir full och inget står där det ska och Cleo tömmer diskmaskinen igen. Fast hon inte borde för att sjukgymnasten avrått ifrån lyft. Då förvandlas Cleo till surtanten med lappen som enda vapen. Egentligen är det inte en surlapp lika mycket som en jag-vill-ha-cred-för-det-jag-gör-lapp. Jag förstår om den kan sticka i ögat men vad är alternativet? Jag vill ha bra råd i konflikthantering och en tom diskbänk!
För övrig vill jag bara säga att:
Jag gillar att börja meningar med Men (och det får man).
Jag gillar att använda utropstecken (och det gör jag)!
Jag tycker parenteser kan vara roliga (men oftast är de jobbiga).
PS. Det är INTE bara jag som tömmer diskmaskinen, men jag tömmer den betydligt oftare än va sjätte gång! DS.
Vardagsglädje
16 år sedan
Heja Cleo! Mera lappar! Jag laddar för att få upp städpoänglappen på kylen här hemma.
SvaraRaderaDessutom är paranteser helt fantastiska!(Själv upplever jag det som om allt som skrivs inom paranteser viskas fram. Det är rätt mysigt att läsa sådant. Som små hemliga meddelanden).